Vid årsskiftet 2026 försvann "60-öringen" – skatteavdraget på 60 öre per kilowattimme för överskottsel som matas ut på elnätet. Det påverkar alla med solceller, och allra mest dem med stora anläggningar där det mesta blir överskott.

Vill du förstå hur det hänger ihop finns den begripliga versionen, och vill du ha alla detaljer väntar den detaljerade versionen.

Kort sammanfattning

Ta Mats på Ljusterö som exempel. Han har en rejäl anläggning på 60 paneler som producerar massor av el på sommaren – men bara 34 % används i huset. Resten, 66 %, matas ut på elnätet som överskott.

  • Med 60-öringen gav överskottet runt 6 300 kr om året i skatteavdrag.
  • Egenanvändningen sparade dessutom in cirka 7 300 kr på elräkningarna.
  • Utan 60-öringen rasar värdet på överskottet – och hela investeringen går sannolikt break-even först år 2043 istället för 2038.

Varför blev det så här?

Överskottsel är värd nästan ingenting på sommaren. Solpanelerna producerar som mest just när hela samhället behöver el som minst – då pressas spotpriset ner mot några få öre, ibland under noll. 60-öringen var ett politiskt avdrag som dolde det här, och gjorde det lönsamt att bygga stort. När avdraget försvann syntes överskottselens verkliga värde: nästan obefintligt.

Vad kan man göra?

Komplettera med ett hembatteri. Istället för att sälja solelen för småslantar kan man lagra den och använda den på kvällen. För Mats ökar ett batteri på 30 kWh egenanvändningen från 34 % till nästan 72 %. Lägg till spotprisoptimering och effekttoppskapning, så ser lönsamheten ljusare ut igen.

Kort sagt: 60-öringen är borta, men med ett batteri kan du återställa – och till och med förbättra – lönsamheten från dina solpaneler.

Funderar du på en batterikomplettering för just din anläggning är du välkommen att höra av dig för en personlig energirådgivning.

Fram tills nyligen fanns ett skatteavdrag på 60 öre per kilowattimme för den som matade ut överskottsel från sina solceller på elnätet. I folkmun kallades det "60-öringen", och det upphörde att gälla i början av 2026. Avskaffandet påverkar alla villaägare med solceller, och många frågar sig: vad händer nu med lönsamheten, och finns det något man kan göra?

Det ska vi reda ut här. Vill du bara ha de korta slutsatserna finns de i den busenkla versionen, och vill du gräva i varje siffra väntar den detaljerade versionen.

Vad var 60-öringen?

Skattereduktionen för mikroproducenter av el, som den officiellt hette, infördes 2015 för att stimulera utbyggnaden av solenergi. På den tiden var solceller en svag affär för de flesta hushåll – utrustningen var dyr, och större delen av den producerade elen kom ändå inte till användning.

Lösningen blev en belöning: överskottsel som gick ut på elnätet gav rätt att dra av 60 öre per kWh på skatten. Det ritade om förutsättningarna helt. Plötsligt blev det hyfsat lönsamt att installera stora anläggningar, även om elen till största delen blev överskott. Men den 1 januari 2026 försvann avdraget – och med det den lönsamhet många hade räknat med.

Mats på Ljusterö

För att se vad förändringen innebär följer vi Mats, som har ett hus på Ljusterö i Roslagen. För några år sedan köpte han en rejält tilltagen anläggning på 60 paneler. Av solelen som produceras går bara 34 % till att täcka husets eget behov. Resterande 66 % matas ut som överskott på elnätet, framför allt under de soliga sommarmånaderna.

Hur lönsamheten såg ut med 60-öringen

Börja med egenanvändningen – den el som går direkt till att täcka behovet i huset. Här är en viktig poäng: även om själva spotpriset är nere kring noll på sommardagarna, så är det inte spotpriset som utgör merparten av elkostnaden, utan de fasta avgifterna.

Mats lokala elnätsbolag tar ut 39 öre per kWh i överföringsavgift, energiskatten ligger på 44 öre per kWh, och ovanpå allt detta läggs moms. Så även när spotpriset är 0 öre kostar varje köpt kilowattimme cirka 103 öre. När Mats använder 34 % av sin solel direkt i huset slipper han alltså minst 103 öre per kWh – vilket förra året minskade elräkningarna med 7 286 kr.

Resten av solelen matas ut på nätet och säljs för spotpris. Men på sommaren är det inte mycket att hurra för: spotpriset är som lägst just när solpanelerna producerar som mest, eftersom hela samhället har lågt elbehov samtidigt. Stort utbud och låg efterfrågan pressar priset mot några få öre – ibland under noll.

För att väga upp detta fanns 60-öringen. När Mats matade ut 66 % av sin produktion som överskott fick han dra av 60 öre per kWh på skatten, vilket förra året gav 6 330 kr. Utöver det betalar de flesta elnätsbolag en liten ersättning för så kallad nätnytta, i snitt 5 öre per kWh – ytterligare 527 kr för Mats del.

Sammanlagt kammade alltså solpanelerna hem drygt 14 000 kr under förra året. Inte så pjåkigt – men förutsättningarna ser sämre ut framöver.

Hur lönsamheten ser ut utan 60-öringen

Det vi vet med säkerhet är att 60-öringen är borta. Det ingen vet är hur elpriserna utvecklas. Jag brukar utgå från att elpriset stiger 5,5 % per år, vilket motsvarar den genomsnittliga ökningen sedan elbörsen Nord Pool infördes 1996. 60-öringen däremot var 60 öre hela tiden – den följde inte med elprisets uppgång.

När Mats köpte sina solpaneler betalade han 285 000 kr. Säljaren lämnade en rejält kryddad glädjekalkyl och lovade vinst runt 2028. Med facit i hand ser det annorlunda ut: hade 60-öringen funnits kvar hade projektet gått plus först 2038. Nu när den försvunnit kan det dröja ända till 2043.

Den överskottsel Mats matar ut på sommaren har alltså blivit så gott som värdelös. Egenanvändningen är fortfarande värd en hygglig slant, och blir värd mer i takt med att elpriser och avgifter stiger – men det är långt kvar innan de minskade elräkningarna motsvarar vad anläggningen kostade.

Vad kan Mats göra?

Han kan förstås fortsätta sälja två tredjedelar av sin produktion för småslantar när ingen vill ha den. Men den mer träffsäkra lösningen är att komplettera med ett hembatteri.

Ett batteri lagrar överskottet istället för att mata ut det på nätet för en spottstyver. Med ett batteri på 30 kWh ökar Mats egenanvändning från 34 % till nästan 72 % – en mycket effektivare användning av solelen. Baserat på 2025 års priser hade det gett ungefär 2 900 kr extra om året.

På vintern, när panelerna knappt producerar, gör batteriet annan nytta. Det kan laddas från elnätet på dygnets billigaste timmar och användas under de dyra – så kallad spotprisoptimering. Det hade minskat Mats elräkningar med ytterligare cirka 4 500 kr om året.

Och en tredje funktion blir allt viktigare: effekttoppskapning. Alla svenska elnätsbolag måste senast 2027 ha infört effektavgifter, baserade på de tillfällen då hushållet drar som mest effekt. Ett batteri som jämnar ut topparna kan ge betydande besparing – för Mats del uppskattningsvis 7 000 kr om året.

Ett sådant batteri på 30 kWh kostar Mats omkring 80 000 kr installerat. Ser man batteriet som en fristående investering kan det gå med vinst redan efter cirka 5 år. Det är ett betydligt trevligare besked än att bära förlusten från en solcellsanläggning som annars går plus först 2043.

Sammanfattning

60-öringen är borta, och det försämrar lönsamheten för alla med solceller – särskilt för dem med stora, överdimensionerade anläggningar där mest blir överskott. Men ett hembatteri kan återställa och i många fall förbättra lönsamheten, genom ökad egenanvändning, spotprisoptimering och effekttoppskapning.

Vill du förstå exakt hur siffrorna är uppbyggda finns den detaljerade versionen. Och funderar du på en batterikomplettering för din anläggning är du välkommen att höra av dig för en personlig energirådgivning. Vill du veta mer om hur ett batteri faktiskt kopplas in på en äldre anläggning, läs vidare i artikeln om batterikomplettering.

Det här är den fullständiga genomgången av vad avskaffandet av 60-öringen innebär för solcellsägare – varför avdraget infördes, vad det dolde, och hur en batterikomplettering kan räkna upp lönsamheten igen. Vi följer ett konkret exempel: Mats på Ljusterö, med en stor, äldre solcellsanläggning.

Är det här mer än du letar efter finns en begriplig version och en busenkel sammanfattning.

Vad var 60-öringen?

Skattereduktionen för mikroproducenter av el infördes av riksdagen 2015 för att stimulera utbyggnaden av solenergi. Vid den tiden var solceller en svag affär för de flesta hushåll – utrustningen var betydligt dyrare än idag, och framför allt kom större delen av den producerade elen ändå inte till användning i huset.

För att göra solceller mer attraktivt infördes en belöning: överskottsel som matades ut på elnätet gav rätt att dra av 60 öre per kWh på den skatt man betalar. Det ritade om de ekonomiska förutsättningarna i grunden. Plötsligt blev det hyfsat lönsamt att installera stora anläggningar även om elen till största delen blev överskott.

Och just det är kärnan i problemet, som vi ska återkomma till. Under soliga sommardagar kan en stor anläggning producera mångdubbelt mer än ett normalt hushåll förbrukar, och med 60-öringen fanns det en poäng i att dimensionera anläggningen för just det. Men den 1 januari 2026 försvann avdraget – och med det den lönsamhet många hade byggt sin kalkyl på.

Mats på Ljusterö

Mats köpte för några år sedan en rejält maxad anläggning på 60 paneler. Av solelen som produceras går bara 34 % till att täcka husets elanvändning. Resterande 66 % matas ut som överskott på elnätet, framför allt under sommarmånaderna.

Lönsamheten med 60-öringen, post för post

Vi börjar med egenanvändningen – solel som går direkt till att täcka husets behov. Här finns en avgörande poäng om elprisets sammansättning: själva spotpriset är lågt på sommardagarna, men spotpriset är inte huvuddelen av elkostnaden. Det är de fasta avgifterna som utgör merparten.

Mats lokala elnätsbolag tar ut 39 öre per kWh i överföringsavgift. Energiskatten ligger på 44 öre per kWh. Och ovanpå det läggs moms på totalbeloppet. Resultatet: även när spotpriset är 0 öre kostar varje köpt kilowattimme 103 öre. När Mats använder 34 % av sin solel direkt i huset slipper han alltså minst 103 öre per kWh – vilket förra året minskade elräkningarna med 7 286 kr.

När husets behov är täckt går resten av produktionen automatiskt ut på elnätet och säljs för aktuellt spotpris. Och på sommaren är det inte mycket att hämta. Spotpriset är som lägst under soliga sommardagar – precis när panelerna producerar som mest. Det handlar om utbud och efterfrågan: det är inte bara Mats som har lågt elbehov på sommaren, utan hela samhället. Stort utbud och låg efterfrågan pressar ner priset till några få öre, och ibland uppstår rena minuspriser.

För att jämna ut den här obalansen fanns 60-öringen. När Mats matade ut 66 % av sin produktion som överskott fick han dra av 60 öre per kWh på skatten, vilket förra året gav 6 330 kr.

Utöver det betalar de flesta lokala elnätsbolag en ersättning för så kallad nätnytta – en liten kompensation till dem som matar ut överskott. I genomsnitt har den legat på 5 öre per kWh, vilket för Mats blev ytterligare 527 kr under året.

Lägger man ihop intäkterna kammade solpanelerna hem drygt 14 000 kr under förra året. Inte så pjåkigt – men förutsättningarna ser sämre ut framöver.

Lönsamheten utan 60-öringen

Det vi vet med säkerhet är att 60-öringen är avskaffad. Det ingen vet är hur elpriserna utvecklas. Jag utgår oftast från att elpriset ökar 5,5 % per år, vilket motsvarar den genomsnittliga prisökningen sedan Nord Pool infördes 1996. Det är rimligt att anta att kostnaderna fortsätter stiga minst lika mycket. 60-öringen, däremot, var 60 öre hela tiden – den följde aldrig med prisutvecklingen.

När Mats skaffade sina solpaneler betalade han 285 000 kr för material och arbete. Solcellsfirman gav en rejält kryddad glädjekalkyl och hävdade att anläggningen skulle gå med vinst runt 2028. Hur de uträkningarna sattes ihop är inte värt att bena ut – men med facit i hand ser lönsamheten ut så här:

Hade 60-öringen funnits kvar på obestämd framtid hade projektet gått plus först 2038. Nu när den upphört kan det sannolikt dröja till 2043 innan lönsamheten från solpanelerna motsvarar projektets kostnad.

Den överskottsel Mats matar ut under sommaren har blivit så gott som värdelös. Nätnyttan på 5 öre är en mager tröst. Egenanvändningen är fortfarande värd en hygglig slant och blir värd mer i takt med att spotpriser, överföringsavgifter och energiskatt skruvas upp – men det är långt kvar innan de minskade elräkningarna motsvarar vad anläggningen kostade.

Varför hamnade tiotusentals villaägare här?

Det korta svaret är att 60-öringen från första stund var en politisk konstruktion – ett subventionsinstrument utan koppling till elmarknadens utbud och efterfrågan. Under de soliga sommardagar då solpaneler producerar som mest är elbehovet i Sverige som lägst. Det syns tydligt i börsdata: elanvändning och spotpris ligger alltid på årsminimum i juni och juli.

Hade de grundläggande marknadsfaktorerna fått gälla hade överskottsel från solpaneler varit ungefär lika inkomstbringande som att sälja isglass på Antarktis. Utanför fastighetens egen elanvändning har solelen ett mycket lågt marknadsvärde, och att ersätta det med ett avdrag på 60 öre är i grunden en illusion av lönsamhet.

Utan 60-öringen hade överdimensionerade anläggningar aldrig blivit en affärsmodell. De villaägare som köpt med marknadsmässiga förutsättningar hade förmodligen sett till att dimensionera efter husets faktiska energibehov – inte efter ett skatteavdrag som infördes och avskaffades efter politiska nycker.

Batteriet – lösningen för Mats

Ett batteris mest grundläggande funktion är att lagra överskottet som annars matas ut på nätet. Istället för att sälja solelen för småpengar kan Mats lagra den och använda den på kvällar och nätter, när han annars köper dyr el.

Ökad egenanvändning. Med ett batteri på 30 kWh ökar egenanvändningen från 34 % till nästan 72 % av total solproduktion. Baserat på 2025 års priser hade det gett ungefär 2 900 kr extra per år.

Spotprisoptimering. Under vinterhalvåret, när panelerna knappt producerar, kan batteriet istället laddas från elnätet på dygnets billigaste timmar – oftast nattetid – och användas under dagens dyra timmar. Baserat på 2025 års spotpriser hade den funktionen minskat elräkningarna med ytterligare 4 500 kr per år.

Effekttoppskapning. Alla svenska elnätsbolag måste senast 2027 ha infört effektavgifter, baserade på de tillfällen då hushållet tar ut som mest effekt. Vi räknar med att avgifterna införs 2027, och utgår från genomsnittet för de elnätsbolag inom Elområde 3 som redan infört dem. Ett batteri på 30 kWh som kapar topparna kan förväntas ge cirka 7 000 kr per år.

Ett batteri på 30 kWh kostar Mats omkring 80 000 kr installerat. Lönsamheten kan ses på två sätt:

Räknar man batteriet och den överdimensionerade solcellsanläggningen som en helhet – trots att de installerats med fem års mellanrum – går allt break-even omkring 2036, om antagandena om elprisets utveckling håller. Inget att jubla över, men klart bättre än solcellernas eget plus-år 2043.

Räknar man istället de maxade panelerna som ett förlustprojekt och batteriet som en fristående investering ser det trevligare ut. Då kan batteriet gå med vinst redan efter cirka 5 år, alltså runt 2031.

Sammanfattning

60-öringen är borta, och det påverkar lönsamheten för alla med solceller. För den med en äldre, överdimensionerad anläggning är tappet extra kännbart, eftersom överskottselen nu är nästan värdelös på sommaren.

Men en batterikomplettering kan återställa och i många fall förbättra situationen, genom tre funktioner: ökad egenanvändning, spotprisoptimering och effekttoppskapning. Det ofrånkomliga faktumet kvarstår – lönsamheten för solpaneler utan batteri har försämrats drastiskt – men med ett batteri ser bilden ljusare ut.

En sak vi inte berört här är de tekniska aspekterna av en batterikomplettering. Liksom många med anläggningar från den tidiga solcellsboomen har Mats en växelriktare som ställer till med vissa specifika utmaningar när man vill lägga till ett batteri. Det går vi igenom i artikeln om batterikomplettering.

Funderar du på en batterikomplettering för din anläggning är du välkommen att höra av dig för en personlig energirådgivning.