Utöver själva elen betalar du för att den transporteras hem till dig. Den kostnaden kallas elnätsavgift och går till elnätsbolaget. Här är det viktigaste att veta.

Vill du förstå hur avgiften är uppbyggd finns den begripliga versionen, och vill du ha hela bilden med regler och säkringsval väntar den detaljerade versionen.

Det viktigaste först

  • Elnätsavgiften betalas till elnätsbolaget – ett annat företag än det du köper elen av.
  • Du kan inte välja elnätsbolag. Det avgörs av var du bor.
  • Avgiften består oftast av två delar: en fast del (abonnemang) och en rörlig del (överföringsavgift per kWh).
  • Många elnätsbolag inför numera dessutom en effektavgift.

De två delarna

Den fasta avgiften (abonnemanget) betalar du varje månad oavsett hur mycket el du använder. Hur hög den är beror bland annat på storleken på din huvudsäkring – oftast 16, 20 eller 25 ampere i en villa.

Den rörliga avgiften (överföringsavgiften) betalar du per kilowattimme du använder. Ju mer el, desto högre avgift.

Vad du kan påverka

Du kan inte byta elnätsbolag, men du kan påverka avgiften på två sätt. Du kan sänka den fasta avgiften genom att byta till en mindre huvudsäkring – om du klarar dig på den. Och du kan sänka den rörliga genom att använda mindre el, till exempel med egna solceller.

Att byta till en lägre säkring kräver att du inte längre drar för mycket el samtidigt – så det passar inte alla, men kan spara pengar för den som har överdimensionerad säkring.

Vill du veta vad som lönar sig för just ditt hushåll är du välkommen att höra av dig för en personlig energirådgivning.

När du använder el betalar du inte bara för själva elen, utan också för att den transporteras hem till dig genom ledningarna. Den kostnaden kallas elnätsavgift och går till elnätsbolaget – som är ett annat företag än det du köper elen av. Här reder vi ut vad avgiften består av och vad du kan påverka.

Vill du bara ha de korta svaren finns de i den busenkla versionen, och vill du ha hela bilden med regler och hur avgifterna sätts väntar den detaljerade versionen.

Företaget du inte kan välja

En grundläggande sak att förstå: elmarknaden har två sorters företag. Elhandelsbolaget säljer själva elen, och det kan du byta fritt. Elnätsbolaget äger ledningarna fram till ditt hus, och det kan du inte välja – du är bunden till det företag som har tillstånd att driva nätet där du bor. Det är ett lokalt monopol.

Det betyder att du får två fakturor: en för elen (elhandel) och en för transporten av den (elnät). Den här artikeln handlar om elnätsavgiften. Spotpris och påslag tas i artikeln om spotpriser.

Avgiftens två delar

Elnätsavgiften består oftast av två delar.

Den fasta avgiften, även kallad abonnemangsavgift, är ett bestämt belopp du betalar varje månad oavsett hur mycket el du använder. Den baseras bland annat på storleken på din huvudsäkring. I en villa är säkringen oftast 16, 20 eller 25 ampere – ju större säkring, desto högre fast avgift, eftersom en större säkring tillåter ett högre maximalt effektuttag och belastar nätet mer.

Den rörliga avgiften, eller överföringsavgiften, betalar du per kilowattimme du använder. Den fungerar alltså ungefär som energiskatten: ju mer el du drar från nätet, desto högre blir den.

Utöver dessa två inför allt fler elnätsbolag numera en effektavgift, baserad på hur mycket el du använder samtidigt. Den behandlas i artikeln om effektavgifter.

Säkringsabonnemang – vad säkringens storlek betyder

Din huvudsäkring sätter taket för hur mycket effekt du kan ta ut samtidigt. En 16-amperessäkring klarar ungefär 11 kilowatt, en 20-amperessäkring drygt 13 kilowatt, och så vidare. Ju större säkring, desto mer kan du köra samtidigt – men desto högre fast abonnemangsavgift betalar du.

Många villor har en större säkring än de egentligen behöver, ofta av gammal vana eller för att den sattes in när huset byggdes. Om du sällan kör allt på en gång kan det vara värt att se över om du klarar dig på en mindre säkring.

Får de höja avgifterna?

Ja. Elnätsbolagen får ändra sina priser, och måste bara meddela det minst 15 dagar i förväg. Det finns inga regler som begränsar när på året de får höja, eller hur många gånger per år. Höjningar motiveras ofta med att näten behöver förnyas, vädersäkras (gräva ner luftledningar) eller anpassas till mer förnybar el.

Eftersom du inte kan byta elnätsbolag kan det kännas maktlöst – men elnätsbolagens totala intäkter regleras faktiskt av Energimarknadsinspektionen (Ei), som beslutar om en så kallad intäktsram för varje bolag. Den sätter en övre gräns för hur mycket bolaget sammanlagt får ta in av sina kunder.

Vad du kan påverka

Du kan inte välja bort elnätsbolaget, men du kan påverka avgiften på två sätt.

Du kan sänka den fasta avgiften genom att byta till en mindre huvudsäkring. Det förutsätter att du inte längre behöver ta ut lika mycket effekt samtidigt – alltså att du kan undvika att exempelvis köra elvärme, diskmaskin, tvättmaskin och spis på en gång. För den som har en överdimensionerad säkring kan det vara en enkel besparing; för den som verkligen behöver effekten passar det inte.

Du kan sänka den rörliga avgiften genom att använda mindre el från nätet – till exempel genom egna solceller, som gör att du köper färre kilowattimmar.

Sammanfattning

Elnätsavgiften betalas till det elnätsbolag som äger ledningarna där du bor, och som du inte kan välja. Den består oftast av en fast del (abonnemang, baserat på säkringsstorlek) och en rörlig del (överföringsavgift per kWh), och allt fler bolag lägger till en effektavgift. Du kan sänka den fasta delen med en mindre säkring och den rörliga delen genom att använda mindre nätel.

Vill du förstå hur avgifterna sätts, regleras och kan överklagas finns den detaljerade versionen. Och vill du veta vad som lönar sig för just ditt hushåll är du välkommen att höra av dig för en personlig energirådgivning.

Det här är den fullständiga genomgången av elnätsavgiften – vad den består av, hur den regleras, varför den höjs, och vad du faktiskt kan påverka. Elnätsavgiften är den del av elräkningen som går till företaget du inte kan välja, och därför också den som ofta upplevs som mest svårpåverkad.

Är det här mer än du letar efter finns en begriplig version och en busenkel sammanfattning.

Två sorters företag, två fakturor

Elmarknaden delas i två. Elhandelsbolaget säljer själva elen och är konkurrensutsatt – du kan byta fritt. Elnätsbolaget äger och driver ledningarna fram till ditt hus och är ett lokalt monopol – du är bunden till det bolag som har nätkoncession där du bor. Det finns bara ett tillståndsgivet elnätsbolag per område.

Den här artikeln handlar om elnätsavgiften. Elhandelsdelen behandlas i artikeln om spotpriser och påslag.

Vad du betalar för

Elnätsavgiften går till elnätsbolaget för att du ska vara ansluten till nätet, få elen levererad hem till dig, och för att täcka drift, underhåll och investeringar i nätet. Den består oftast av två delar, och hos allt fler bolag numera tre.

Fast avgift (abonnemang). Ett bestämt belopp per månad eller år, oavsett förbrukning. Den baseras bland annat på storleken på din huvudsäkring.

Rörlig avgift (överföringsavgift). Betalas per överförd kilowattimme, och stiger alltså med din förbrukning.

Effektavgift. En nyare avgift, baserad på hur mycket el du tar ut samtidigt. Den behandlas utförligt i artikeln om effektavgifter.

Säkringsabonnemang i detalj

Huvudsäkringen sätter taket för hur mycket effekt fastigheten kan ta ut samtidigt, och avgör därmed nivån på det fasta abonnemanget. En 16-amperessäkring klarar ungefär 11 kilowatt, en 20-amperessäkring drygt 13 kilowatt, en 25-amperessäkring knappt 17 kilowatt, och så vidare uppåt. Ju större säkring, desto högre fast avgift, eftersom ett högre möjligt effektuttag belastar nätet mer och kräver mer kapacitet.

Många villor har historiskt fått en större säkring än de egentligen behöver. Vill man sänka den fasta avgiften kan man ansöka hos elnätsbolaget om att byta ner till en mindre säkring. Förutsättningen är att man klarar sig på det lägre effekttaket – alltså att man inte regelbundet kör flera stora förbrukare samtidigt (elvärme, diskmaskin, tvättmaskin, dator, TV på en gång, som exempel). I så fall får man sprida ut användningen istället. För den som har en överdimensionerad säkring kan nedsäkring vara en enkel årlig besparing.

Hur avgifterna regleras

Eftersom elnätsbolagen är monopol finns en tillsynsmyndighet som håller dem i schack: Energimarknadsinspektionen (Ei). Ei beslutar om varje bolags intäktsram – den totala summa som bolaget sammanlagt får ta in från sina kunder under en tillsynsperiod. Ramen ska räcka för att täcka driftskostnader, avskrivningar och en "rimlig avkastning" på det kapital som krävs för att driva verksamheten, men inte mer.

Det är viktigt att förstå vad detta innebär och inte. Ei kontrollerar bolagets totala intäkter, men granskar normalt inte nivån på enskilda kunders avgifter. Avgifterna ska enligt ellagen vara objektiva, skäliga och icke-diskriminerande – objektiva i bemärkelsen att en kundkategori (till exempel villor) ska bära sina egna kostnader, och icke-diskriminerande så att likadana kunder får likadana avgifter. Men det finns inget uttryckligt krav i ellagen på att själva prisnivån eller en prishöjning ska vara "rimlig" i kundens ögon. Så länge bolaget håller sig inom intäktsramen och uppfyller lagkraven är avgifterna i princip godkända.

Får de höja – och varför?

Elnätsbolagen får ändra sina priser om inte annat avtalats, och behöver bara underrätta kunden minst 15 dagar i förväg, antingen direkt eller via annonsering. Det finns inga regler som begränsar vid vilken tidpunkt på året de får höja, eller hur många gånger per kalenderår. (Prisändringar till följd av ändrade statliga skatter eller avgifter får dessutom ske helt utan föregående underrättelse.)

Höjningar motiveras oftast med behovet av att förnya och vädersäkra elnätet – exempelvis att ersätta luftledningar med nedgrävd kabel, vilket på sikt ger färre och kortare avbrott – samt att anpassa nätet till övergången till förnybar el. En del av dessa förändringar följer av krav i lagstiftning som riksdagen beslutat, bland annat ellagens krav på avbrottsfrihet.

Att jämföra och klaga

Det är lockande att jämföra sin nätavgift med grannens eller med ett angränsande nätområde, men det är svårt att dra slutsatser av sådana jämförelser. Olika bolag har olika objektiva förutsättningar (geografi, kundtäthet, nätets ålder) och olika avkastningskrav, vilket påverkar avgiftsnivån. Vill man ändå jämföra finns Ei:s årliga sammanställning av nättariffer.

Om man som jämförelse vill göra den rättvis bör man räkna med den totala kostnaden till elnätsbolaget – både abonnemang och överföringsavgift – och säkerställa att man jämför samma sorts abonnemang (till exempel 20 A villa mot 20 A villa) och samma förbrukning. Upplever man att bolaget brister mot kraven på objektivitet eller icke-diskriminering kan man i första hand vända sig till bolaget självt, och i andra hand till Energimarknadsinspektionen, som har tillsynsansvaret.

Vad du kan påverka

Du kan inte byta elnätsbolag, men du har två konkreta hävstänger. Du kan sänka den fasta avgiften genom nedsäkring, om ditt faktiska effektbehov tillåter det. Och du kan sänka den rörliga överföringsavgiften genom att minska din nätförbrukning – vilket är just vad egen solel gör, eftersom varje självproducerad och egenanvänd kilowattimme är en kilowattimme du inte köper över nätet.

Det är värt att notera samspelet med de andra avgifterna: egen solel sänker inte bara överföringsavgiften, utan också energiskatten och momsen på den köpta elen. Och ett batteri med effekttoppskapning kan hålla nere en eventuell effektavgift. Tillsammans är det därför elnätsdelen, inte bara elhandelsdelen, som avgör hur mycket en egen anläggning faktiskt sparar.

Sammanfattning

Elnätsavgiften går till det monopolbolag som äger ledningarna där du bor. Den består av en fast del (abonnemang, baserat på säkringsstorlek), en rörlig del (överföringsavgift per kWh), och allt oftare en effektavgift. Bolagens totala intäkter regleras av Energimarknadsinspektionen via intäktsramar, men enskilda avgiftsnivåer granskas normalt inte, och det finns inget uttryckligt skälighetskrav på själva priset. Du kan påverka avgiften genom nedsäkring och genom att minska din nätförbrukning.

Vill du förstå de andra delarna av elräkningen, läs vidare om spotpriser och elhandelns påslag, energiskatten och effektavgifter. Och vill du veta vad som lönar sig för just ditt hushåll – inklusive om en nedsäkring är möjlig – är du varmt välkommen att höra av dig för en personlig energirådgivning.