Busenkelt · jag fattar inte det här med teknik
Begripligt · Detaljerat
Bergvärme och luft-vattenvärmepump gör samma jobb: de värmer huset och varmvattnet med el, men får ut tre till fem gånger mer värme än den el de drar. Skillnaden är var de hämtar värmen. Bergvärmepumpen lånar värme ur berget under tomten, som håller ungefär samma temperatur året om. Luft-vattenpumpen lånar värme ur uteluften, som är varm på sommaren men kall precis när huset behöver mest värme.
Tänk på det som två spargrisar. Berget är en spargris som alltid har samma summa i sig, oavsett väder. Uteluften är en spargris som är full i augusti och nästan tom i januari.
Det viktigaste först
- Båda kräver vattenburen värme, alltså radiatorer eller golvvärme med vatten i. Har du direktverkande el behöver huset först få rör, och då är kalkylen en annan.
- Bergvärme betyder ett borrhål, oftast 150 till 200 meter djupt, och en pump inomhus9. Den kostar mest, i storleksordningen 105 000 till 250 000 kr beroende på borrning och pump119.
- Luft-vatten betyder en fläktenhet utomhus och en mindre enhet inomhus. Den kostar oftast 75 000 till 150 000 kr installerad, men ger mindre värme per kilowattimme el när det är riktigt kallt12.
- Avdrag finns för båda. ROT ger 30 % på arbetet, vilket med Skatteverkets schablon blir ungefär 9 % av totalpriset för luft-vatten och 10,5 % för bergvärme12. Har huset värdeår före 1990 och ingen fjärrvärme kan Villaeffekten dessutom ge 30 % av materialkostnaden, högst 60 000 kr3.
- Kommunen ska alltid kontaktas före borrning. I många kommuner krävs tillstånd, och Stockholm har haft omkring 13 veckors kö78. En luft-vattenpump kräver normalt inget tillstånd, men utedelens ljud berör grannarna.
Vad skillnaden betyder i kronor
Så här kan det se ut för en villa som behöver 20 000 kWh värme och varmvatten per år och i dag värms med direktel.
Den stora besparingen gör alltså båda pumparna. Skillnaden mellan dem är några tusenlappar per år, och det är den skillnaden som ska betala bergvärmens dyrare borrning. Ju mer värme huset behöver, desto fortare gör den det.
Vilken ska du välja?
Bergvärme lutar det åt när huset behöver mycket värme, när du tänker bo kvar länge, när tomten har berg och plats för en borrigg, och när vintrarna är långa. Berget ger samma värme i januari som i oktober, så pumpen behöver sällan ta hjälp av sin elpatron.
Luft-vatten lutar det åt när värmebehovet är måttligt, när tomten är liten eller det inte går att borra, när du inte vill lägga lika mycket pengar nu, eller när du inte vet hur länge du bor kvar. Den är billigare att skaffa och går på några dagar att installera, men den kalla delen av vintern blir dyrare än med berg.
En enda sak att ta med dig
Bergvärme är dyrare att skaffa men billigare att köra. Ju mer värme ditt hus behöver, och ju längre du bor kvar, desto mer lutar det åt berget. För ett mindre, välisolerat hus i södra halvan av landet är luft-vatten ofta det rimliga valet.
Vill du förstå mer om hur värmepumpar fungerar finns grunderna i artikeln om värmepumpar, avdragen reds ut i ROT eller grönt avdrag, och hur mycket el ett hus egentligen drar står i normal elförbrukning i villa. Osäker på vad som passar ditt hus? Hör av dig för en personlig energirådgivning, vi säljer ingen utrustning och tjänar ingenting på vad du väljer.
Begripligt · klart man hänger med lite!
Busenkelt · Detaljerat
Frågan "bergvärme eller luft-vatten?" är den vanligaste vi får från villaägare med vattenburen värme som ska byta från olja, elpanna eller en uttjänt pump. Svaret hänger på fyra saker: hur mycket värme huset behöver, vad tomten tillåter, hur länge du bor kvar och hur kallt det blir där du bor. Här går vi igenom hur de två fungerar, vad de faktiskt levererar i svenskt klimat, vad de kostar 2026 med borrning och avdrag, och när vilket passar.
Hur fungerar de, och var ligger skillnaden?
Båda är värmepumpar: de flyttar värme från en kall källa till husets vattenburna system och varmvatten, och drar el bara för att driva kompressorn. Skillnaden är värmekällan, grunderna står i artikeln om värmepumpar.
Bergvärme hämtar värmen ur ett borrhål, för en normal villa oftast 150 till 200 meter djupt, där en slang med köldbärarvätska cirkulerar9. Några meter ner håller berget en jämn temperatur året om, så pumpen får samma arbetsvillkor i januari som i oktober.
Luft-vatten hämtar värmen ur uteluften med en fläktenhet utanför huset. Det fungerar långt ner på minusgraderna, men ju kallare luften är, desto mindre värme finns att hämta och desto hårdare måste kompressorn jobba. Dessutom måste utedelen avfrostas i fuktig kyla, vilket kostar energi. Resultatet är att verkningsgraden faller just när huset behöver mest värme.
Hur effektiva är de på riktigt?
Måttet att titta på är SCOP, årsverkningsgraden över en hel uppvärmningssäsong. Det mäts enligt en EU-standard (EN 14825) för tre klimatzoner. För svenska förhållanden är det värdet för kallt klimat som är relevant, och det ska läsas vid den framledningstemperatur ditt system behöver: 35 °C passar golvvärme, 55 °C är närmare äldre radiatorsystem.
Så här ser det ut i produktbladen för två vanliga luft-vattenpumpar och en bergvärmepump från samma tillverkare:
- Luft-vatten med den nyare generationens köldmedium: SCOP 4,1 till 4,6 i kallt klimat vid 35 °C, men 3,2 till 3,7 vid 55 °C4.
- En enklare luft-vattenpump: SCOP 3,95 till 4,1 i kallt klimat vid 35 °C, 2,9 till 3,1 vid 55 °C5.
- Bergvärme: SCOP 5,5 i kallt klimat vid 35 °C och 4,1 vid 55 °C6.
Bergvärmepumpen ligger ungefär en hel enhet högre, och den tappar inte i kallt klimat, tvärtom. Och för alla pumpar spelar radiatortemperaturen nästan lika stor roll som pumptypen: ett hus med låg framledningstemperatur får mycket mer ut av vilken pump som helst.
Hur luft-vattenpumpen tappar när det blir kallt syns i produktbladens effektdata. Vid 35 °C framledning ger pumpen omkring fem gånger insatsen vid 7 °C ute, men bara två och en halv till knappt tre gånger vid 7 minusgrader45.
Visa som tabell
| Luft-vatten, nyare modell (8 kW) (COP) | Luft-vatten, enklare modell (10 kW) (COP) | Bergvärme, 0 °C köldbärare (oberoende av uteluften) (COP) | |
|---|---|---|---|
| -7 | 3 | 2 | 5 |
| 2 | 4 | 4 | 5 |
| 7 | 5 | 5 | 5 |
Verklig drift ligger normalt under produktbladets SCOP, eftersom varmvatten kräver högre temperatur och husets styrning sällan är optimal. Vi räknar i resten av artikeln med 3,2 för luft-vatten och 4,0 för bergvärme vid vanliga radiatortemperaturer, vilket är försiktigt men inte pessimistiskt.
Vad kostar det 2026?
Luft-vatten med installation hamnar enligt en av de stora tillverkarna oftast på 75 000 till 150 000 kr beroende på effekt och förutsättningar12. Installationen tar normalt en till några dagar.
Bergvärme kostar enligt samma tillverkare 105 000 till 195 000 kr, medan ett installationsbolag anger 150 000 till 250 000 kr med borrning119. Skillnaden mot luft-vatten är nästan helt borrningen: 300 till 600 kr per meter, med påslag i storstäder och i norr, och ett andra hål kostar 30 000 till 50 000 kr till om huset är stort9. Själva borrningen tar en till två dagar, men räkna med två till fyra veckor från beställning till färdigt system, och lämna in anmälan eller tillståndsansökan till kommunen i god tid före9.
ROT-avdraget gäller båda. Du får 30 % av arbetskostnaden, högst 50 000 kr per person och år, inom ett gemensamt tak för ROT och RUT på 75 000 kr1. Eftersom arbete och material är svåra att skilja i en värmepumpsinstallation får företaget räkna arbetet med en schablon: 35 % av totalpriset för bergvärme och 30 % för luftvärmepumpar2. Det ger i praktiken ungefär 10,5 % respektive 9 % av totalpriset i avdrag.
Villaeffekten är nytt sedan hösten 2025 och lätt att missa. Boverkets bidrag för energieffektivisering i småhus ger 30 % av materialkostnaden, högst 60 000 kr per hus, för bland annat styrbar luft-vatten-, berg-, jord- eller sjövärmepump och nytt vattenburet system3. Villkoren är att du äger och bor permanent i ett småhus med värdeår före 1990 som inte är anslutet till fjärrvärme, och att materialet beställts den 17 oktober 2025 eller senare3. Bidraget gäller bara material, så det går att kombinera med ROT på arbetet.
Vad kostar driften, och vad sparar du?
Ta en villa som behöver 20 000 kWh värme och varmvatten per år och betalar 1,80 kr/kWh för elen med allt inräknat. Med direktel kostar värmen 36 000 kr per år. Med luft-vatten (SCOP 3,2) går det åt 6 250 kWh, alltså 11 250 kr. Med bergvärme (SCOP 4,0) går det åt 5 000 kWh, alltså 9 000 kr.
Det stora språnget är att skaffa värmepump över huvud taget: i exemplet sparar luft-vatten omkring 24 750 kr per år och bergvärme omkring 27 000 kr. Skillnaden mellan pumparna, här 2 250 kr per år, är det som ska betala merkostnaden för borrningen. Med en merkostnad kring 50 000 till 70 000 kr efter ROT tar det i exemplet 20 till 30 år, alltså längre än pumpens livslängd. Men ändra förutsättningarna och bilden vänder: ett hus med 30 000 kWh värmebehov, ett högre elpris eller ett kallare läge där luft-vattenpumpen oftare går på elpatron gör att skillnaden snabbt växer till 5 000 till 8 000 kr per år. I detaljnivån finns en räknare där du sätter in dina egna siffror.
Tomt, tillstånd, ljud och grannar
Bergvärme kräver att du kommer åt berget. En borrigg behöver kunna köra in på tomten, och efteråt kan gräsmattan behöva lagas. SGU rekommenderar minst 20 meter mellan energibrunnar, också grannens, och att hålet placeras minst 10 meter innanför tomtgränsen, annars kan hålen stjäla värme från varandra7. Den som äger fastigheten ska alltid anmäla energiborrning till kommunens miljökontor i förväg, och i många kommuner är det ett tillstånd som krävs7. I Stockholm kostar det 3 000 kr i miljösanktionsavgift att borra utan tillstånd, grannar inom 4 meter från borrhålet till deras fasad måste ge skriftligt medgivande, och kötiden före handläggning har legat runt 13 veckor8. På grusåsar och i vattenskyddsområden kan borrning vara begränsad eller olämplig, vilket kan avgöra teknikvalet10.
Luft-vatten kräver normalt inget tillstånd från miljöförvaltningen, men bygglov kan behövas om utedelen påverkar husets utseende avsevärt8. Det praktiska problemet är ljudet. Utedelen har en fläkt och en kompressor som går mest just vinternätter när allt annat är tyst, och kommunerna bedömer störningar enligt Naturvårdsverkets riktlinjer för verksamhetsbuller10. Ett produktblad för en vanlig luft-vattenpump anger en ljudeffektnivå på 53 dB(A) i normaldrift och upp till 62 till 65 dB(A) vid full fart, så placera den bort från sovrumsfönster5. En bergvärmepump står inomhus och låter ungefär som ett kylskåp, 36 till 47 dB(A) ljudeffekt enligt konsumentbladet6.
Hur länge håller de?
Räkna med 15 till 20 år för själva värmepumpen, oavsett typ, medan borrhålet håller i praktiken obegränsad tid och kan återanvändas när pumpen byts9. Det är ett argument för bergvärme som ofta glöms: den andra pumpen blir betydligt billigare än den första.
När passar vilket?
Bergvärme när värmebehovet är stort (grovt över 20 000 kWh per år), när du bor i den kallare halvan av landet, när tomten har berg nära ytan och plats för borrning utan grannkonflikter, och när du tänker bo kvar länge nog att den dyrare investeringen får betala sig. Den jämna driften gör den också bäst lämpad att styras smart efter elpris och effekttoppar, eftersom den inte tappar kraft när det blir kallt, se termisk tröghet.
Luft-vatten när behovet är måttligt, när tomten är liten eller borrning inte går, när budgeten nu är viktigare än kostnaden över 20 år, eller när du är osäker på hur länge du bor kvar. I ett välisolerat hus i södra halvan av landet är skillnaden i årskostnad ofta för liten för att motivera borrningen.
Har du fjärrvärme i dag finns redan ett vattenburet system och kalkylen handlar om fjärrvärmepriset på orten. Har du en frånluftsvärmepump är steget till luft-vatten eller bergvärme ofta det som frigör mest.
Vanliga frågor
Är bergvärme alltid mer lönsamt än luft-vatten?
Nej. Bergvärme ger lägre driftkostnad, men merkostnaden för borrningen måste räknas hem med skillnaden i årskostnad. I ett hus med måttligt värmebehov i södra Sverige kan den skillnaden vara ett par tusen kronor per år, och då är luft-vatten det ekonomiskt rimliga valet. Ju större behov och ju kallare läge, desto fortare vinner berget.
Vad kostar bergvärme 2026?
Tillverkare och installatörer anger spann från omkring 105 000 kr upp till 250 000 kr med borrning, före ROT119. Borrningen kostar 300 till 600 kr per meter och ett normalt hål är 150 till 200 meter9. ROT drar av ungefär 10,5 % av totalpriset, och Villaeffekten kan ge upp till 60 000 kr till om huset är byggt före 1990 och inte har fjärrvärme23.
Fungerar luft-vatten i norra Sverige?
Moderna pumpar går ner till 20 eller 25 minusgrader enligt produktbladen, men verkningsgraden faller kraftigt i kyla och elpatronen får hjälpa till oftare45. Det går, men driftkostnaden blir högre och skillnaden mot bergvärme större, så i norr lutar kalkylen tydligare åt berget.
Behöver jag tillstånd?
För bergvärme ska du alltid kontakta kommunen före borrning: anmälan eller tillstånd beroende på kommun, och i vattenskyddsområden kan det vara förbjudet710. För luft-vatten krävs normalt inget miljötillstånd, men kontrollera bygglovsfrågan och tänk på grannarnas ljudmiljö8.
Grunderna om pumpar och styrning finns i artikeln om värmepumpar, avdragen i ROT eller grönt avdrag och husets verkliga elbehov i normal elförbrukning i villa. Vill du ha en bedömning av vad som passar just ditt hus och din tomt är du välkommen att höra av dig för en personlig energirådgivning, vi säljer ingen utrustning och tjänar ingenting på vilken pump du väljer.
Detaljerat · jag är superintresserad av detaljerna
Busenkelt · Begripligt
Det här är den fullständiga genomgången av valet mellan bergvärme och luft-vattenvärmepump för dig som har, eller tänker skaffa, ett vattenburet värmesystem: hur de två skiljer sig tekniskt, vad produktbladens årsverkningsgrad faktiskt säger om svenska vintrar, vad de kostar 2026 med borrning, ROT och det nya bidraget Villaeffekten, vad tomt, berggrund, kommun och grannar betyder, och till sist en räknare där du sätter in ditt eget hus.
Samma princip, olika värmekälla
Båda pumparna gör det en värmepump alltid gör: ett köldmedium tar upp lågtempererad värme ur en källa, en kompressor lyfter temperaturen, och värmen lämnas till husets radiatorer, golvvärme och varmvattenberedare. Elen går till kompressorn; merparten av värmen är flyttad, inte skapad. Grunderna och måtten COP och SCOP förklaras i artikeln om värmepumpar.
Skillnaden är källan, och den styr nästan allt annat i jämförelsen.
Bergvärme (tekniskt en vätska-vattenvärmepump) hämtar värmen ur en energibrunn, för en normalvilla oftast 150 till 200 meter djup, där en kollektorslang med köldbärarvätska cirkulerar9. Berget håller på det djupet en i det närmaste konstant temperatur året om, så köldbäraren kommer tillbaka till pumpen med ungefär samma temperatur i februari som i oktober. Pumpen får jämna arbetsvillkor, behöver ingen avfrostning och står helt inomhus.
Luft-vatten hämtar värmen ur uteluften via en fläktenhet utanför huset. Källan är gratis och överallt, men dess temperatur följer vädret. När det är kallt finns mindre värme att hämta per kubikmeter luft, kompressorn måste lyfta temperaturen längre, och i fuktig kyla kring nollan frostar förångaren igen och måste avfrostas med energi som annars hade värmt huset. Effekt och verkningsgrad faller alltså just när värmebehovet är störst, och under en viss temperatur får den inbyggda elpatronen ta över allt mer.
Vad SCOP säger, och vad det inte säger
SCOP (Seasonal Coefficient of Performance) är årsverkningsgraden över en modellerad uppvärmningssäsong enligt standarden EN 14825. Den mäts för tre europeiska klimatzoner, "medelklimat", "kallt klimat" och "varmt klimat", och vid två framledningstemperaturer: 35 °C (golvvärme) och 55 °C (äldre radiatorsystem). Energimärkningens klass bygger på medelklimatet, men för ett svenskt hus är det värdet för kallt klimat som gäller, och det ska läsas vid den temperatur ditt system behöver.
Så här ser det ut i tillverkarens produktblad för två luft-vattenpumpar i olika prisklass och en bergvärmepump:
| Pump | Klimat | SCOP vid 35 °C | SCOP vid 55 °C | Källa |
|---|---|---|---|---|
| Luft-vatten, nyare modell 8 kW | medel | 5,00 | 3,70 | 4 |
| Luft-vatten, nyare modell 8 kW | kallt | 4,10 | 3,20 | 4 |
| Luft-vatten, nyare modell 20 kW | kallt | 4,60 | 3,69 | 4 |
| Luft-vatten, enklare modell 10 kW | medel | 4,59 | 3,36 | 5 |
| Luft-vatten, enklare modell 10 kW | kallt | 3,95 | 2,94 | 5 |
| Bergvärme 1,5 till 6 kW | medel | 5,2 | 4,0 | 6 |
| Bergvärme 1,5 till 6 kW | kallt | 5,5 | 4,1 | 6 |
Bergvärmen ligger omkring en hel enhet högre, och den tappar inte i kallt klimat utan ökar något. Det beror på att SCOP väger ihop pumpens prestanda med klimatets värmebehov: i kallt klimat är säsongen längre och pumpen arbetar fler timmar vid gynnsamma förhållanden, medan dess värmekälla är lika varm som i medelklimatet. Luft-vattenpumpen får i kallt klimat tvärtom fler timmar med kall källa.
Radiatortemperaturen spelar nästan lika stor roll som pumptypen. Skillnaden mellan 35 °C och 55 °C framledning är för alla tre pumparna större än skillnaden mellan medelklimat och kallt klimat. Ett hus som kan köras med låg framledningstemperatur, tack vare golvvärme, stora radiatorer eller god isolering, får mycket mer ut av vilken pump som helst.
SCOP är ett laboratorietal. Varmvattnet kräver högre temperatur än tabellen, pumpen är sällan perfekt dimensionerad, och styrningen är sällan optimal. Verklig årsverkningsgrad i ett svenskt hus med radiatorer ligger typiskt kring 3 till 3,5 för luft-vatten och 3,5 till 4,5 för bergvärme.
Hur luft-vatten tappar när det blir kallt
Produktbladens effektdata enligt EN 14511 visar förloppet. Vid 35 °C framledning ger den nyare 8 kW-pumpen 5,16 kW värme per kW el när det är 7 °C ute, 4,44 vid 2 °C och 2,74 vid 7 minusgrader4. Den enklare 10 kW-pumpen går från 5,33 via 4,17 till 2,45 på samma väg5. Samtidigt faller den värmeeffekt pumpen klarar att leverera, så att den vid 7 minusgrader utan avfrostning ger omkring 5,5 kW mot 8 kW-pumpens nominella effekt4. Bergvärmepumpen ger enligt konsumentbladet COP 4,68 vid 0 °C köldbärare och 35 °C framledning, oavsett vädret ute6.
Visa som tabell
| Luft-vatten, nyare modell (8 kW) (COP) | Luft-vatten, enklare modell (10 kW) (COP) | Bergvärme, 0 °C köldbärare (oberoende av uteluften) (COP) | |
|---|---|---|---|
| -7 | 3 | 2 | 5 |
| 2 | 4 | 4 | 5 |
| 7 | 5 | 5 | 5 |
Det här är kärnan i jämförelsen. I Skåne går luft-vattenpumpen mest i kurvans högra, effektiva del, i Mälardalen fler veckor i mitten, och i inlandet norrut långa perioder till vänster med elpatronen inkopplad. Bergvärmen står på samma punkt hela tiden. Ju kallare och längre vinter, desto större skillnad i årskostnad och desto fortare betalar sig borrningen.
Vad kostar det 2026?
Priserna nedan är spann från tillverkare och installatörer, inte offerter.
Luft-vatten med installation: 75 000 till 150 000 kr enligt en av de stora tillverkarna, beroende på effektstorlek och hur mycket som behöver göras om i pannrummet12. Installationen tar normalt en till några dagar, och utedelen behöver ett fundament eller väggfäste, el och avrinning för avfrostningsvatten.
Bergvärme med borrning: 105 000 till 195 000 kr enligt samma tillverkare, 150 000 till 250 000 kr enligt ett installationsbolag som räknar in borrningen fullt ut119. Borrningen är den post som skiljer: 300 till 600 kr per meter inklusive kollektor, med påslag på 5 till 10 % i storstäder och 10 till 15 % i Norrland, och ett normalt hål på 150 till 200 meter blir därmed i storleksordningen 50 000 till 100 000 kr9. Tumregeln är 60 till 80 meter borrhål per kW värmeeffekt, dåligt berg kan kräva 20 till 30 % djupare hål, och ett stort hus kan behöva två hål, vilket lägger till 30 000 till 50 000 kr9. Är det långt ner till berget tillkommer foderrör genom jordlagret, så ett tidigt besked om jorddjupet (SGU:s kartvisare och brunnsarkiv ger en första bild) är värt mycket i offertskedet7. Själva borrningen tar en till två dagar, men räkna med två till fyra veckor från beställning till färdigt system, och lämna in kommunens anmälan eller tillståndsansökan sex till åtta veckor innan9.
ROT-avdraget 2026
ROT ger 30 % av arbetskostnaden, högst 50 000 kr per person och år, inom ett gemensamt tak för ROT och RUT på 75 000 kr1. Du måste äga bostaden när arbetet utförs, och installation av värmepump räknas som ROT-berättigat VVS-arbete liksom markarbeten för värmeförsörjning12. Eftersom arbete och material är svåra att skilja får företaget använda Skatteverkets schablon vid totalentreprenad: 35 % av totalpriset räknas som arbete för vätska-vattenvärmepumpar (berg, jord, sjö) och 30 % för luftvärmepumpar (luft-vatten, luft-luft, frånluft)2. Avdraget blir därmed 30 % av 35 % = 10,5 % av totalpriset för bergvärme och 9 % för luft-vatten: på en bergvärmeinstallation för 180 000 kr 18 900 kr, på en luft-vattenpump för 115 000 kr 10 350 kr.
Villaeffekten: det nya bidraget
Sedan hösten 2025 finns Boverkets bidrag för energieffektivisering i småhus, i dagligt tal Villaeffekten. Det ger högst 30 % av materialkostnaden inklusive moms, högst 60 000 kr per hus och minst 10 000 kr, för bland annat styrbar luft-vatten-, berg-, jord- eller sjövärmepump, nytt vattenburet distributionssystem, FTX, tilläggsisolering och fönsterbyte3. Villkoren: du äger och bor permanent i ett småhus med värdeår före 1990 som inte är anslutet till fjärrvärme, materialet är beställt den 17 oktober 2025 eller senare, produkterna ligger i de två högsta energiklasser som används i produktgruppen, och ansökan lämnas till länsstyrelsen inom sex månader från att arbetet påbörjades, senast den 1 juni 20303. Pengarna, 300 miljoner kr per år, fördelas i den ordning ansökningarna kommer in3.
Bidraget gäller bara material, så det kan kombineras med ROT på arbetet3. Med schablonens materialandel blir det för en luft-vattenpump på 115 000 kr omkring 24 000 kr och för bergvärme på 180 000 kr omkring 35 000 kr i bidrag, vilket förkortar återbetalningstiden rejält. Vilket som gäller för vad reder vi ut i ROT eller grönt avdrag.
Drift, service och livslängd
I drift är båda nästan underhållsfria. Luft-vattenpumpens utedel behöver hållas fri från löv, snö och is, och avfrostningsvattnet måste kunna rinna undan utan att frysa till en isplatta under enheten eller på gången. Bergvärmens köldbärarkrets ska kontrolleras vid service, men i vardagen märks den inte.
Räkna med 15 till 20 år för själva värmepumpen oavsett typ9. Borrhålet håller däremot i praktiken obegränsad tid och återanvänds när pumpen byts, så bergvärmens andra pump kostar ungefär lika mycket som en luft-vattenpump utan borrning9.
Tomt, berggrund, tillstånd och grannar
Berggrund och jorddjup. Bergvärme kräver att borriggen kommer in på tomten och att det finns berg att borra i. Ett tjockt jordlager fördyrar med foderrör, och på grusåsar och i vattenskyddsområden kan borrning vara begränsad eller olämplig, vilket kan avgöra valet redan innan offerten10.
Avstånd till andra borrhål. SGU rekommenderar minst 20 meter mellan energibrunnar, också grannens befintliga, eftersom hål som ligger för nära kyler varandra och sänker verkningsgraden, och att hålet placeras minst 10 meter innanför tomtgränsen; alternativt kan hålet vinklas (graderas) bort från det andra7. I villaområden där många redan borrat kan den regeln i praktiken göra att det inte finns plats, vilket är ett vanligt skäl att välja luft-vatten i tät bebyggelse.
Anmälan eller tillstånd. Värmepumpsanläggningar för värmeutvinning är anmälnings- eller tillståndspliktiga enligt miljöbalkens regler, och det är fastighetsägaren som ska anmäla energiborrning till kommunens miljökontor i förväg; brunnsborraren skickar dessutom brunnsprotokollet till SGU:s brunnsarkiv7. Vad som gäller skiljer mellan kommuner. I Stockholms stad krävs tillstånd, att borra utan ger 3 000 kr i miljösanktionsavgift, grannar vars fasad ligger närmare än 4 meter från borrhålet måste lämna skriftligt medgivande, berörda grannar kan överklaga inom tre veckor, och kötiden innan en handläggare ens tilldelas ärendet har legat kring 13 veckor8.
Luft-vatten och grannarna. En luft-vattenpump kräver normalt inget tillstånd från miljöförvaltningen, men bygglov kan krävas om utedelen påverkar husets utseende avsevärt8. Däremot kan grannar klaga på ljudet, och kommunerna bedömer då störningen enligt Naturvårdsverkets riktlinjer för verksamhetsbuller, med lägre krav nattetid10. Produktbladet för den enklare luft-vattenpumpen anger en ljudeffektnivå på 53 dB(A) i normaldrift och 62 till 65 dB(A) vid full fart, och ljudet går i första hand ut genom fläktens utblås, så riktningen mot grannens tomt och sovrumsfönster avgör mer än avståndet5. Bergvärmepumpen står inomhus och anges till 36 till 47 dB(A) ljudeffekt, i nivå med ett kylskåp6.
Jämförelsetabell
| Bergvärme | Luft-vatten | Källa | |
|---|---|---|---|
| Värmekälla | berget, jämn temperatur året om | uteluften, följer vädret | |
| SCOP kallt klimat, 35 °C / 55 °C | 5,5 / 4,1 | 3,95 till 4,60 / 2,94 till 3,69 | 456 |
| COP vid 7 minusgrader, 35 °C | 4,68 (0 °C köldbärare) | 2,45 till 2,74 | 456 |
| Investering före avdrag | 105 000 till 250 000 kr | 75 000 till 150 000 kr | 11912 |
| Varav borrning | 150 till 200 m à 300 till 600 kr/m | ingen | 9 |
| ROT enligt schablon | 10,5 % av totalpriset | 9 % av totalpriset | 2 |
| Villaeffekten | 30 % av material, högst 60 000 kr | samma | 3 |
| Tid | borrning 1 till 2 dagar, 2 till 4 veckor totalt, plus kommunens handläggning | 1 till några dagar | 98 |
| Tillstånd | anmälan eller tillstånd hos kommunen, alltid | normalt inget, ibland bygglov | 78 |
| Tomt | plats för borrigg, 20 m till andra hål, 10 m till tomtgräns | plats för utedel med avrinning | 7 |
| Ljud | inomhus, 36 till 47 dB(A) | utedel 53 dB(A), upp till 62 till 65 dB(A) | 56 |
| Livslängd | pump 15 till 20 år, borrhål i praktiken obegränsad | pump 15 till 20 år | 9 |
| Passar bäst | stort värmebehov, kallt läge, bor kvar länge | måttligt behov, trång tomt, lägre budget |
SCOP- och COP-värden gäller de tre produktblad som citeras, inte hela marknaden. Prisspannen är tillverkarens och installatörens uppgifter, inte offerter.
Räkna på ditt hus
Räknaren jämför din årskostnad för värme och varmvatten i dag med luft-vatten och bergvärme, och ger en enkel återbetalningstid: investering efter ROT delat med årlig besparing. Sätt husets behov (står i energideklarationen eller går att räkna fram ur elräkningen, se normal elförbrukning i villa), ditt elpris med allt inräknat, och de SCOP-värden du tror på.
Visa som tabell
| kr per år (kr) | |
|---|---|
| I dag | 36 000 |
| Luft-vatten | 11 250 |
| Bergvärme | 9 000 |
Med utgångsvärdena (20 000 kWh, direktel, 1,80 kr/kWh) kostar värmen 36 000 kr per år i dag, 11 250 kr med luft-vatten och 9 000 kr med bergvärme; båda betalar sig på fyra till sex år. Skillnaden mellan pumparna är 2 250 kr per år, och den ska bära borrningens merkostnad på omkring 56 000 kr efter ROT: 25 år, längre än pumpens livslängd. Dra upp behovet till 30 000 kWh och elpriset till 2,20 kr/kWh, så blir skillnaden 4 125 kr per år och 14 år. Sänk SCOP för luft-vatten till 2,8 för ett kallare läge, och den växer ytterligare. Byter du från en äldre värmepump krymper hela besparingen, och då är det ofta klokast att vänta tills den gamla går sönder.
När passar vilket?
Bergvärme är rätt när värmebehovet är stort, grovt över 20 000 kWh per år, när huset ligger i den kallare halvan av landet, när berget är nåbart och tomten rymmer en borrigg utan att 20-metersregeln stoppar, och när du räknar med att bo kvar länge eller ser investeringen som en del av husets värde. Dess jämna drift gör den dessutom till den bästa kandidaten för smart styrning efter elpris och effekttoppar: den tappar inte kapacitet när det är kallt, så husets termiska tröghet kan utnyttjas fullt ut.
Luft-vatten är rätt när behovet är måttligt, när tomten är trång eller ligger på grus eller i vattenskyddsområde, när grannarnas borrhål redan tagit utrymmet, när budgeten i dag väger tyngre än kostnaden över 20 år, eller när du är osäker på hur länge du bor kvar. I ett välisolerat hus i södra halvan av landet är skillnaden i årskostnad ofta för liten för att borrningen ska räknas hem.
Tre specialfall. Med fjärrvärme finns rören redan, men Villaeffekten faller bort och fjärrvärmepriset på orten avgör. Med direktverkande el är det nya vattenburna systemet den stora posten, och det omfattas av Villaeffekten. En frånluftsvärmepump i ett hus från 1980- eller 1990-talet ger ofta mest när den byts mot något av de två.
Sammanfattning
Källan styr allt: berget ger jämn verkningsgrad året om, uteluften tappar när det är kallt, och produktbladen visar SCOP omkring en enhet högre för bergvärme i kallt klimat. Bergvärme kostar 105 000 till 250 000 kr mot 75 000 till 150 000 kr för luft-vatten, och skillnaden är borrningen. ROT ger 10,5 respektive 9 % av totalpriset, Villaeffekten upp till 60 000 kr för hus med värdeår före 1990 utan fjärrvärme. Bergvärme kräver kommunens anmälan eller tillstånd, 20 meter till andra hål och tid; luft-vatten kräver omtanke om ljudet mot grannarna. Den stora besparingen gör båda. Skillnaden mellan dem växer med värmebehovet och kölden, och det är den som avgör om borrningen lönar sig för just dig.
Grunderna om pumptyper, dimensionering och styrning finns i artikeln om värmepumpar, avdragen reds ut i ROT eller grönt avdrag, och husets verkliga behov i normal elförbrukning i villa. Vill du ha en bedömning av ditt hus, din tomt och din kommun innan du tar in offerter är du välkommen att höra av dig för en personlig energirådgivning, vi säljer ingen utrustning och tjänar ingenting på vilken pump du väljer.
