Busenkelt · jag fattar inte det här med teknik
Begripligt · Detaljerat
Solceller fungerar på vintern, men de ger väldigt lite. Så lite att du kan sluta tänka på dem från november till januari. Snön får ligga, appen får visa noll, och du behöver inte göra någonting på taket.
Det viktigaste först
- Vintern ger nästan ingenting. I Stockholm står november, december och januari tillsammans för omkring 5 procent av årets solel. I Norrland är det 1 till 2 procent1.
- Kyla är bra, mörker är dåligt. Panelerna ger faktiskt mer per solstråle när de är kalla7. Men på vintern finns det nästan inga solstrålar: solen står lågt, dagarna är korta och det är ofta mulet.
- Snön kostar lite. Den ligger när det ändå inte finns mycket att förlora2.
- Skotta inte. Elen är värd mindre än besväret, du kan spräcka paneler och skada kablar, och du kan falla ner2.
- Det enda som kräver tanke är snörasskyddet över ytterdörren. Solceller gör taket halare, och ett gammalt snörasskydd kan sluta fungera om panelerna sitter för nära6.
En liknelse
Tänk dig en äppelträdgård. Träden står där hela året, och de mår faktiskt bra av kyla. Men äpplena kommer på sensommaren, och det spelar ingen roll hur många träd du har: i december blir det ändå inga äpplen. Solceller är likadana. Fler paneler ger mer el i juni, inte i december. Och ingen går ut och skottar snö från äppelträden för att få frukt i januari.
Så lite är det
En anläggning på 10 kWp i Stockholm ger omkring 9 900 kWh om året, men bara omkring 520 kWh under de tre mörkaste månaderna1. I december blir det ungefär 4 kWh om dagen, vilket ett vanligt hus gör slut på före frukost1.
Varför du inte ska skotta
Energimyndigheten säger det rakt ut: vanligtvis behöver du inte skotta bort snö2. Elen som ligger under snön är värd mindre än jobbet att ta bort den2. Panelerna är av glas, och kablarna ligger under dem, så en skyffel eller en hård borste kan göra skada som ingen garanti täcker2. Och ett snöigt tak med hala glasytor är ett bra ställe att ramla ner från2. Snön glider av av sig själv när vårsolen kommer i mars2.
Det enda undantaget är om det kommer så mycket snö att själva taket tar skada. Då är det ett jobb för någon med säkerhetsutrustning, inte för dig på en stege2.
Snörasskyddet över dörren
Boverkets regler säger att det ska finnas skydd mot fallande snö och is ovanför entréer när taket är högt, brant eller halt5. Solceller gör taket både halare och lite högre, så ett gammalt snörasskydd kan sluta fungera om panelerna sitter för nära det6. Be installatören skriva i offerten vad som händer med snörasskyddet, och fråga kommunen om du är osäker.
Det du faktiskt kan göra
Titta i appen, men jämför december med förra decembern, inte med juli. Noll under en snövecka är normalt. Kolla att växelriktaren (lådan som gör panelernas el användbar i huset) inte visar något larm, och ring leverantören om den gör det2. Gör en titt från marken på våren när snön är borta2. Det är allt.
En enda sak att ta med sig
Solceller är en sommargröda. Vintern är nätets och batteriets sak, och batteriet laddas på vintern från nätet när elen är billig, inte från solen. Så låt snön ligga, håll dig på marken, och vänta på mars.
Vill du förstå mer finns artikeln om solpaneler och artikeln om hembatterier, och om snön på panelerna skuggar dem delvis finns artikeln om skugga och optimerare. Undrar du vad vintern betyder för just ditt hus är du välkommen att höra av dig för en personlig energirådgivning.
Begripligt · klart man hänger med lite!
Busenkelt · Detaljerat
Fungerar solceller på vintern? Ja, men de ger väldigt lite, och det är själva poängen med den här artikeln. Den som nyss skaffat solceller tittar i appen i december, ser några enstaka kilowattimmar eller rakt av noll, och undrar om något är fel, om snön borde bort och om det ändå var en bra idé. Svaret på alla tre frågorna är lugnande: inget är fel, snön får ligga, och vintern är en avrundning i kalkylen. Här går vi igenom hur produktionen fördelar sig över året på olika håll i Sverige, varför kylan i sig är bra för panelen men ändå inte hjälper, vad snön faktiskt kostar, vad som gäller för snörasskydd, och det lilla du faktiskt kan göra.
Hur mycket ger solceller på vintern i Sverige?
Det bästa fria underlaget är PVGIS, EU-kommissionens beräkningsverktyg, som utgår från satellitmätt solinstrålning under många år och räknar om den till elproduktion för en viss plats1. Figuren visar vad en anläggning på 1 kW toppeffekt (1 kWp, det mått som alla anläggningar anges i) producerar per månad på tre orter, med paneler riktade mot söder i 35 graders lutning1.
Mönstret är detsamma överallt: en hög, bred puckel från april till september och nästan ingenting i november, december och januari. I Stockholm ger juni elva gånger mer än december, och de tre mörkaste månaderna står tillsammans för 5,3 procent av året1. I Malmö är andelen 6,5 procent och i Umeå 2 procent1. Räknar man april till september får man i stället omkring tre fjärdedelar av årsproduktionen, var man än bor1.
Energimyndighetens eget långtidstest av villasystem i Borås gav 800 till 940 kWh per installerad kW på ett år, vilket stämmer med PVGIS, och i det testet räckte solen från november till och med januari inte till något överskott alls för batteriet4.
Fungerar solceller i minusgrader? Ja, bättre än i värme
En solcell av kisel ger mer effekt ju kallare den är. Tillverkarna anger det som en temperaturkoefficient: för en vanlig modern panel omkring minus 0,29 procent per grad, räknat från 25 graders celltemperatur7. En panel som håller minus 10 grader ger alltså omkring 10 procent mer än sin märkeffekt vid samma ljus, och en som håller 55 grader en varm sommardag ger omkring 9 procent mindre7. Panelerna är gjorda för minus 40 till plus 70 grader, så kylan är inget problem i sig7.
Varför hjälper det då inte? Därför att kylan ger några tiotals procent extra på en produktion som i december är en tiondel av sommarens1. Det som styr vinterproduktionen är att solen står lågt, att dagarna är korta och att det ofta är mulet. Kylan märks i stället i februari och mars: klara, kalla dagar med snö på marken ger de överraskande effekttopparna i appen. Men då är vintern, produktionsmässigt, redan slut.
Vad kostar snö på taket?
Snö på panelerna ger noll så länge den ligger. Men den ligger när det ändå inte finns mycket att förlora. Om varenda kilowattimme från november till januari gick förlorad under snö skulle det kosta 5,3 procent av året i Stockholm, 6,5 procent i Malmö och 2 procent i Umeå1. I verkligheten ligger snön inte hela tiden, och på en lutande anläggning får vårsolens värme den att glida av av sig själv2. Energimyndighetens bedömning är därför att snön oftast inte har stor inverkan på elproduktionen2.
Svenska mätningar på villatak har vi inte hittat, så exakt hur mycket snön kostar är osäkert. En internationell forskningsöversikt anger 1 till 12 procent av årsproduktionen beroende på klimat, där den höga änden gäller snörika inlandsklimat med låglutande paneler10. För en svensk villa med lutande tak är vår bedömning att det handlar om den nedre delen av spannet, alltså någon eller några procent. Delvis snötäckta paneler, med en vall längst ner, beter sig som skuggade paneler, och det hör ihop med frågan om skugga och optimerare.
Ska jag skotta snö från solcellerna?
Nej. Energimyndighetens råd är att du vanligtvis inte behöver skotta bort snö, och skälen räcker var för sig2.
Det lönar sig inte: kostnaden för att ta bort snön överstiger normalt värdet av elen2. December i Stockholm ger omkring 13 kWh per kWp, för 10 kWp alltså omkring 4 kWh om dagen, som till decemberpriset 2025 var värda ett par kronor18.
Du kan skada anläggningen: skottning innebär risk för skador på både moduler och kablar, och paneler ska aldrig beträdas2. Reklamationsrätten är tre år men gäller inte skador som beror på vanvård eller handhavandefel, så en panel du själv spräckt är din egen11. Vad hemförsäkringen säger om det är en fråga för villkoren.
Du kan falla: ett snöigt tak med hala glasytor är en fallrisk, och Energimyndigheten anger den som ett skäl i sig att låta snön ligga2.
Det enda undantaget handlar inte om elen: vid mycket stora snömängder kan taket behöva skottas för takets och panelernas skull, och då med säkerhetsutrustning eller av någon som har det2. Svenska småhustak är byggda för 150 till 350 kg snö per kvadratmeter, och en solcellsanläggning väger bara 12 till 15 kg per kvadratmeter, så det är sällan aktuellt3.
Snörasskydd: det som faktiskt kräver uppmärksamhet
Här finns en regelsida som många missar. Boverkets föreskrifter om säkerhet vid användning av byggnader (BFS 2024:9) kräver skydd på taket mot fallande is och snö vid alla entréer, när byggnadens utformning medför särskilda risker, till exempel genom fasadens höjd, takets lutning eller takmaterialets friktion5. Oavsett byggreglerna gäller ordningslagen: snö och is som kan rasa ner på offentlig plats ska tas bort, och ansvaret är ägarens5.
Solceller påverkar det här på två sätt. Glas släpper snö lättare än tegel, och panelerna ligger 100 till 150 mm över takytan, så snön kan glida över ett snörasskydd som sitter för nära6. Branschstandarden från Taksäkerhetskommittén anger minst 800 mm mellan ett 150 mm högt snörasskydd och panelerna vid taklutning upp till 15 grader, och minst 1 000 mm vid brantare tak6. Byggreglerna gäller också när solcellerna inte kräver bygglov, och ansvaret för att de följs är ditt; vid osäkerhet ska du kontakta kommunens bygglovsavdelning12. Vårt råd är att göra snörasskyddet till en egen punkt i offerten: behålls det, flyttas det eller kompletteras det, och vem ansvarar? Mer om lov och regler finns i artikeln om bygglov för solceller.
Är vinterelen värd mer?
Elen är dyrare på vintern, men det räcker inte långt. I SE3 var spotpriset i januari 2026 omkring 108 öre per kWh mot omkring 54 öre i juli 2026, alltså dubbelt så högt, men juli gav åtta gånger mer el81. Summerar man november till januari blir spotvärdet omkring 41 kr per kWp, mot omkring 265 kr per kWp för juni till augusti18. El du använder själv är dessutom värd mer än spotpriset, eftersom du slipper överföringsavgift, energiskatt och moms, och det gynnar vintern något, men proportionerna rubbas inte.
Batteriet på vintern
Batteriet sparar inte sommarens sol till vintern; det rymmer ett dygn, inte en årstid. På vintern räcker solen oftast inte ens till dagens förbrukning, så batteriet gör ett annat jobb: det laddas från nätet när elen är billig och används när den är dyr. Det kallas spotprisoptimering, och vintrar som 2026, med januari och februari över en krona per kWh i både SE3 och SE4, är precis när det lönar sig89. Hur det går ihop med sommarens solnytta står i artikeln om hembatterier.
Räkna på din anläggning
Visa som tabell
| kWh (kWh) | |
|---|---|
| November till januari | 524 |
| Juni till augusti | 3 998 |
Vad du faktiskt kan göra
Följ appen, men jämför december med december, inte med juli. Noll under en snövecka är normalt; noll under en klar, snöfri vecka i februari är det inte. Se regelbundet över växelriktarens larmindikatorer och kontakta leverantören om anläggningen inte producerar som den ska, för vintern är den årstid då ett fel lättast gömmer sig bakom vädret2. Gör vårens översyn från marken när snön smält: synliga skador, missfärgningar, tecken på vatten som läcker in2. Och tänk på vintern vid dimensioneringen på rätt sätt: ingen anläggningsstorlek täcker vinterbehovet, så storleken ska följa sommarhalvårets förbrukning, som vi går igenom i dimensioneringsartikeln.
Vanliga frågor
Fungerar solceller i minusgrader?
Ja, och tekniskt sett bättre än i värme: en kiselcell ger omkring 0,3 procent mer per grad kallare den blir7. Problemet på vintern är inte kylan utan ljuset: låg sol, korta dagar och moln. Därför ger december ändå bara en tiondel av juni i Stockholm1.
Ska jag borsta eller skotta bort snön från panelerna?
Nej. Elen snön döljer är värd mindre än arbetet, du riskerar att skada glas och kablar som ingen garanti täcker, och du riskerar att falla2. Snön glider av själv när vårsolen kommer. Enda undantaget är extremt stora snömängder som hotar taket, och då är det ett jobb för någon med fallskydd.
Appen visar noll i december. Är något trasigt?
Troligen inte. Snötäckta paneler ger noll, och även snöfria paneler ger mycket lite i december: omkring 13 kWh per kWp under hela månaden i Stockholm, i Umeå nästan ingenting1. Jämför med samma månad förra året eller med PVGIS-värdet för din ort, och kolla växelriktarens larm. Visar den fel, kontakta leverantören.
Behöver jag snörasskydd när jag sätter upp solceller?
Boverkets regler kräver skydd mot fallande is och snö vid entréer där byggnadens höjd, taklutning eller takmaterial gör att risken är särskild, och solceller gör taket halare och högre5. Ett befintligt snörasskydd kan sluta fungera om panelerna sitter för nära6. Ta upp det i offerten och fråga kommunens bygglovsavdelning om du är osäker.
Ska jag sätta panelerna brantare för att få mer på vintern?
Nej. Brantare lutning släpper snön tidigare och fångar lågt vinterljus något bättre, men vinterproduktionen är så liten att det inte påverkar kalkylen. Välj lutning och väderstreck efter sommarhalvåret, som bär ekonomin.
Vill du läsa vidare finns grunderna i artikeln om solpaneler, storleksfrågan i dimensioneringsartikeln och ett verkligt hus månad för månad i lönsamhetsartikeln från Vellinge. Och vill du veta vad vintern betyder för just din anläggning är du välkommen att höra av dig för en personlig energirådgivning.
Detaljerat · jag är superintresserad av detaljerna
Busenkelt · Begripligt
Det här är den fullständiga genomgången av hur solceller beter sig under den svenska vintern: hur produktionen fördelar sig över året på olika breddgrader, varför kylan i sig är bra för panelen men ändå inte hjälper, vad snön faktiskt kostar, varför du inte ska upp på taket, vad reglerna säger om snörasskydd, vad vinterelen är värd i kronor jämfört med sommarens, hur batteriet används när solen inte räcker, och vad du faktiskt kan göra i stället för att oroa dig. Siffrorna bygger på EU-kommissionens solkartläggning PVGIS, Energimyndighetens råd och Boverkets regler, och där underlaget är tunt säger vi det.
Den bärande slutsatsen går att säga redan nu: november till januari står för omkring 5 procent av årsproduktionen i Mellansverige och under 2 procent i Norrland, så nästan ingenting du gör på vintern påverkar din solelsekonomi. Resten av artikeln handlar om varför det är så, och om de få saker som ändå är värda att veta.
Hur mycket ger solceller på vintern? Månad för månad
Det bästa fria underlaget för svensk solel är PVGIS, EU-kommissionens gemensamma forskningscentrums beräkningsverktyg, som utgår från satellitmätt solinstrålning över många år och räknar om den till elproduktion för en given plats, lutning och väderstreck1. Tabellen visar vad PVGIS ger för en anläggning på 1 kW toppeffekt (1 kWp) riktad rakt mot söder med 35 graders lutning och 14 procent systemförluster, som är verktygets standardantagande, för fem svenska orter1.
| Månad | Malmö | Göteborg | Stockholm | Umeå | Luleå |
|---|---|---|---|---|---|
| Januari | 23 | 22 | 18 | 5 | 4 |
| Februari | 41 | 41 | 39 | 30 | 32 |
| Mars | 88 | 89 | 89 | 83 | 99 |
| April | 133 | 123 | 123 | 111 | 136 |
| Maj | 149 | 140 | 140 | 142 | 155 |
| Juni | 148 | 139 | 142 | 147 | 150 |
| Juli | 144 | 133 | 139 | 143 | 142 |
| Augusti | 131 | 113 | 119 | 117 | 120 |
| September | 103 | 87 | 91 | 80 | 82 |
| Oktober | 66 | 55 | 54 | 42 | 45 |
| November | 30 | 25 | 22 | 11 | 9 |
| December | 17 | 15 | 13 | 1 | 0 |
| Hela året | 1 074 | 982 | 987 | 912 | 975 |
| Andel november till januari | 6,5 % | 6,2 % | 5,3 % | 2,0 % | 1,4 % |
kWh per installerad kWp och månad, avrundat. Källa: PVGIS 5.2, databas PVGIS-SARAH2 (Luleå: PVGIS-ERA5, eftersom satellitdatabasen slutar strax söder om orten), 35 graders lutning mot söder, 14 % systemförluster1. Snö ingår inte i beräkningen.
Tre saker är värda att se i tabellen. Den första är hur brant kurvan är: i Stockholm ger juni elva gånger mer än december, och i Umeå är december i praktiken noll1. Den andra är att vintern är kort i produktionstermer. Redan i mars ligger alla orterna på 80 till 100 kWh per kWp, nästan två tredjedelar av en sommarmånad1. Den tredje är att skillnaden mellan norr och söder är liten på årsbasis men stor på vintern: Luleå och Stockholm producerar nästan lika mycket över året, men Luleå får ihop 14 kWh per kWp under november till januari mot Stockholms 521.
Energimyndighetens eget långtidstest av villasystem i Borås landade på 800 till 940 kWh per installerad kW under ett år som var 7 procent solfattigare än normalt, vilket stämmer väl med PVGIS nivå4. I samma test räckte solen inte till att ge batteriet något överskott alls från november till och med januari4.
Varför kyla är bra för panelen men ändå inte hjälper
Det är sant att solceller fungerar bättre i kyla. En kiselpanels effekt sjunker med stigande celltemperatur, och tillverkarna anger det som en temperaturkoefficient. För en vanlig modern modul är den omkring minus 0,29 procent per grad, räknat från de 25 grader celltemperatur som märkeffekten mäts vid7. En panel vars celler håller minus 10 grader ger alltså omkring 10 procent mer än märkeffekten vid samma ljus, och en panel som en varm julidag håller 55 grader ger omkring 9 procent mindre7. Driftområdet är dessutom brett, minus 40 till plus 70 grader, så svensk vinterkyla är inget problem för själva panelen7.
Men koefficienten gäller per grad, och ljuset gäller per solhöjd och dagslängd. Kylan ger en bonus på tiotals procent på en produktion som i december är en tiondel av sommarens1. Tio procent mer av nästan ingenting är fortfarande nästan ingenting. Det som styr vinterproduktionen är att solen står lågt (ljuset går genom mer atmosfär och träffar panelen snett), att dagarna är korta och att vintern i stora delar av landet är molnig. Det som kylan verkligen ger är de klara, kalla dagarna i februari och mars, när snön ligger på marken och reflekterar, solen har kommit upp en bit och panelen är kall. Det är då man ser de överraskande höga effekttopparna i appen, ibland över märkeffekten. Men de dagarna ligger alltså i slutet av vintern, inte mitt i.
Vad kostar snön på taket i produktion?
Snö på panelerna ger noll produktion så länge den ligger kvar, eftersom ljuset inte når cellerna. Frågan är hur mycket det är värt över ett år, och där är svaret: lite, av det enkla skälet att snön ligger när det ändå inte finns något att förlora.
Den övre gränsen går att räkna ut direkt ur tabellen. Om varenda kilowattimme i november, december och januari gick förlorad under snö skulle det kosta 5,3 procent av årsproduktionen i Stockholm, 6,5 procent i Malmö och 1,4 procent i Luleå1. I verkligheten ligger snön inte hela tiden ens i Norrland, och i Sydsverige ligger den sällan många dagar i sträck. Energimyndighetens bedömning är att snön oftast inte har stor inverkan på elproduktionen, just för att en mycket liten del av årsproduktionen sker på vintern2.
Systematiska svenska mätningar av snöförluster på villatak har vi inte hittat, och det är värt att vara ärlig med. En internationell forskningsöversikt från 2024 sammanfattar att snö kan kosta mellan 1 och 12 procent av årsproduktionen beroende på klimat och plats, där den övre änden gäller snörika, kalla inlandsklimat med låglutande paneler10. Vår bedömning är att en svensk villa med lutande tak hamnar i den nedre delen av det spannet, men det är en bedömning, inte en mätning. Det du kan göra själv är att titta i appen: den visar snödagarna som noll, och du kan själv summera vad de kostat mot vad månaden normalt ger.
Två saker gör förlusten mindre än man tror. Den ena är att snön glider av: på en lutande anläggning får vårsolens värme snön att glida av panelerna av sig själv, och glasytan är halare än takpannorna runt omkring2. Den andra är att en delvis snöfri panel producerar, om än mindre: en panel som är snöfri upptill men har en snövall längst ner beter sig som en skuggad panel, och hur det slår beror på hur panelen är kopplad. Det hör ihop med frågan om skugga och optimerare.
Lutning och snöglidning
Brantare tak släpper snön tidigare, och ett tak med 35 till 45 graders lutning är i det avseendet bättre än ett med 15 till 20. Men lutningen ska inte väljas för vinterns skull. Skillnaden i årsproduktion mellan lutningar är liten jämfört med vad väderstrecket och skuggningen gör, och det är sommarhalvåret som bär ekonomin. Platta eller nästan platta tak (under fem grader) är den enda konfigurationen där snön kan bli ett verkligt problem, dels för att den blir liggande, dels för att tunga snötäcken kan belasta både moduler och tak2. Där kan uppresta paneler med snöfria gångar emellan vara motiverade, vilket också är vad branschstandarden förutsätter på låglutande tak6.
Ska du skotta snö från solcellerna? Nej
Energimyndighetens råd är rakt: vanligtvis behöver du inte skotta bort snö2. Skälen är tre, och de räcker var för sig.
Värdet är lägre än kostnaden. Kostnaden för att ta bort snötäcket överstiger normalt värdet av elproduktionen2. En decembermånad i Stockholm ger omkring 13 kWh per kWp, för en anläggning på 10 kWp alltså runt 4 kWh per dag1. Till spotpriset i december 2025 på knappt 52 öre per kWh motsvarar det ett par kronor om dagen8.
Du kan skada anläggningen. Panelerna är glas, kablarna och kontaktdonen ligger under dem, och snöskottning innebär risk för skador på både moduler och kablar2. Branschstandarden för taksäkerhet är entydig: solpaneler ska inte beträdas, eftersom de kan skadas6. En skada du själv orsakat är dessutom inget säljaren svarar för. Reklamationsrätten är tre år, men den gäller ursprungliga fel, inte sådant som beror på vanvård eller handhavandefel11. Om hemförsäkringen täcker en panel du själv spräckt med en snöskyffel är en fråga för villkoren, men räkna inte med det.
Du kan falla. Ett snöigt, isigt tak med glasytor är en fallrisk, och Energimyndigheten nämner den uttryckligen som skäl att låta snön ligga2. Branschstandarden kräver att den som vistas på ett tak utan skyddsräcke hela tiden är förankrad med personlig fallskyddsutrustning6. Det gäller yrkesfolk, och det finns ingen anledning att du som villaägare ska ha lägre krav på dig själv.
Det finns ett undantag, och det handlar inte om elproduktionen: vid mycket stora snömängder kan taket behöva skottas för takets och panelernas hållbarhet2. Svenska småhustak är dimensionerade för 150 till 350 kg snö per kvadratmeter beroende på var i landet de står, och en solcellsanläggning väger bara 12 till 15 kg per kvadratmeter, så det är sällan ett problem3. Men blir det aktuellt gäller samma sak som för allt annat takarbete: säkerhetsutrustning, eller anlita någon som har det2. Och om du vet att ditt tak brukar behöva skottas ska installatören lämna fria ytor för det redan vid monteringen2.
Snörasskydd och solceller: vad kräver Boverket och kommunen?
Det här är den del av vinterfrågan som faktiskt har en regelsida, och den missas ofta.
Boverkets föreskrifter om säkerhet vid användning av byggnader (BFS 2024:9) kräver skyddsanordningar på taket mot fallande is och snö vid alla entréer, när byggnaden är utformad så att den medför särskilda risker för personskador5. Vad som skapar sådan risk avgörs av fasadens höjd, takets lutning och friktionen i takmaterialet, och Boverket påpekar att snörasskyddet kan behöva vara längre än bara sträckan över entrén för att klara snölasten5. Kravet gäller fullt ut vid nybyggnad och anpassas vid ändring5. Oberoende av byggreglerna gäller ordningslagen: snö och is som riskerar att rasa ner på offentlig plats ska tas bort utan oskäligt dröjsmål, och ansvaret ligger på ägaren5.
Solceller ändrar förutsättningarna på två sätt. Det första är friktionen: en glasyta släpper snö och is lättare än tegel eller betongpannor, så ett tak som förut höll snön kan börja rasa. Det andra är höjden: panelerna ligger typiskt 100 till 150 mm över takytan, och om avståndet mellan snörasskyddet och panelerna är för litet tenderar snö och is att glida över skyddet6. Energimyndigheten säger samma sak: takmonterade solceller höjer taknivån och kan påverka funktionen hos ett befintligt skydd mot snöras2. Taksäkerhetskommitténs branschstandard anger som grundregel att ett 150 mm högt snörasskydd ska sitta minst 800 mm från panelerna vid taklutning upp till 15 grader och minst 1 000 mm vid brantare tak, och att avståndet mellan skydd och paneler aldrig ska vara mindre än 500 mm eftersom man ska kunna ta sig fram där6.
Kommunens roll är tillsynen. Byggreglernas krav gäller i princip alltid, också när solcellerna inte kräver bygglov, och du som byggherre är ansvarig för att de uppfylls; är du osäker ska du kontakta kommunens bygglovsavdelning12. Hur bygglovsfrågan ser ut i detaljplan och utanför går vi igenom i artikeln om bygglov för solceller.
Det praktiska rådet är att göra snörasskyddet till en punkt i avtalet med installatören. Låt offerten ange om befintligt snörasskydd behålls, flyttas eller kompletteras, med vilket avstånd till panelerna, och vem som ansvarar för att taksäkerheten (stegar, gångbryggor, förankringspunkter) fortfarande går att använda efter monteringen6. Det kostar några tusenlappar mer i en offert och sparar en tvist senare. En besiktning bör ha med samma punkt.
Vad är vinterelen värd mot sommarens?
Det finns ett argument för vinterproduktion som låter övertygande: elen är dyrast på vintern, så varje vinterkilowattimme är värd mer. Det stämmer, men det räcker inte långt. Tabellen ställer spotpriset mot produktionen för några månader.
| Månad | Spot SE3 | Spot SE4 | Produktion Stockholm | Spotvärde Stockholm |
|---|---|---|---|---|
| November 2025 | 69,64 öre/kWh | 80,70 öre/kWh | 22 kWh/kWp | 15,5 kr/kWp |
| December 2025 | 51,68 öre/kWh | 64,88 öre/kWh | 13 kWh/kWp | 6,5 kr/kWp |
| Januari 2026 | 108,45 öre/kWh | 112,99 öre/kWh | 18 kWh/kWp | 19,1 kr/kWp |
| Februari 2026 | 110,23 öre/kWh | 113,28 öre/kWh | 39 kWh/kWp | 42,6 kr/kWp |
| Juni 2026 | 77,98 öre/kWh | 103,72 öre/kWh | 142 kWh/kWp | 110,7 kr/kWp |
| Juli 2026 | 53,62 öre/kWh | 86,44 öre/kWh | 139 kWh/kWp | 74,5 kr/kWp |
| Augusti 2026 | 66,66 öre/kWh | 80,47 öre/kWh | 119 kWh/kWp | 79,3 kr/kWp |
Månadsmedel av spotpriset exklusive moms enligt Elbruk, som hämtar sina data från Nord Pool (sekundärkälla)89. Produktion enligt PVGIS för Stockholm1. Spotvärde = produktion gånger SE3-pris, en beräkning.
Januari 2026 var dubbelt så dyr som juli 2026 i SE3, men juli gav åtta gånger mer el18. Summerat gav november till januari ett spotvärde på omkring 41 kr per kWp, mot omkring 265 kr per kWp för juni till augusti: sommaren var värd drygt sex gånger mer trots lägre priser.
Spotpriset är inte hela värdet. El du använder själv i stället för att köpa är värd spotpriset plus överföringsavgift, energiskatt och moms, och de fasta delarna är desamma året runt. Det gynnar vintern något, eftersom vinterelen nästan alltid går åt i huset medan en del av sommarens produktion matas ut och bara ersätts med spotpriset (hur det fungerar efter 60-öringen står i artikeln om att sälja överskottsel). Men proportionerna rubbas inte: även om du räknar hela vinterproduktionen till fullt pris och bara halva sommarproduktionen, ger sommaren mångdubbelt mer. Vinterproduktionen är en avrundning i kalkylen, och ska behandlas som en.
Batteriet på vintern: laddas från nätet, inte från solen
En vanlig missuppfattning är att batteriet "sparar sommarens sol till vintern". Det gör det inte; ett hembatteri på 10 till 20 kWh rymmer ett dygns förbrukning, inte en årstids. På vintern räcker solen i de flesta hus inte ens till dagens egen förbrukning. Energimyndighetens Boråstest gav från november till januari inget solöverskott alls att lagra4. Räkna själv: 10 kWp i Stockholm ger omkring 4 kWh per dag i december, medan ett eluppvärmt hus drar flera tiotals1.
Batteriets vinterjobb är därför ett annat: det laddas från nätet under dygnets billiga timmar och används under de dyra. Januari och februari 2026, med månadsmedel över en krona per kWh i både SE3 och SE4 och stora svängningar inom dygnet, är exakt det läge där spotprisoptimering gör nytta89. Hur stor den nyttan är, och varför den ändå är mindre än sommarens solnytta, går vi igenom i artikeln om hembatterier. Den som funderar på batteri enbart för vintern bör läsa artikeln om hembatteri utan solceller först.
Räkna på din egen anläggning
Räknaren använder PVGIS månadsvärden för fem orter. Välj närmaste ort, ange anläggningens toppeffekt och vad en egenanvänd kilowattimme är värd för dig, så får du produktionen månad för månad, vinterns andel och vad vintern respektive sommaren är värd i kronor.
Visa som tabell
| kWh per månad (kWh) | |
|---|---|
| Jan | 176 |
| Feb | 386 |
| Mar | 890 |
| Apr | 1 230 |
| Maj | 1 400 |
| Jun | 1 419 |
| Jul | 1 390 |
| Aug | 1 189 |
| Sep | 907 |
| Okt | 538 |
| Nov | 223 |
| Dec | 125 |
Utgångsläget, 10 kWp i Stockholm, ger omkring 9 900 kWh om året, varav 520 kWh från november till januari, alltså 5,3 procent1. Till 2 kr per kWh är vintern värd omkring 1 000 kr och sommaren omkring 8 000 kr.
Vad du faktiskt kan göra
Listan är kort, och ingenting på den sker på taket.
Följ appen, men jämför med rätt månad. Det stora felet många gör är att jämföra december med juli och dra slutsatsen att något är trasigt. Jämför i stället med PVGIS-värdet för din ort och månad, eller med samma månad förra året. Noll under en snövecka är normalt. Noll under en klar februarivecka utan snö är det inte.
Kolla växelriktarens larm. Energimyndigheten rekommenderar att man regelbundet ser över larmindikatorerna på växelriktaren och följer produktionen digitalt, och kontaktar leverantören om anläggningen inte producerar som den ska2. Vintern är den årstid då ett fel lättast gömmer sig, eftersom låg produktion ser ut som väder. Ett fel som uppstår i november och upptäcks i april har kostat lite el men kan ha kostat garantitid. Vad växelriktaren gör och hur dess felkoder ska läsas står i artikeln om växelriktare.
Gör vårkontrollen från marken. Energimyndigheten föreslår en årlig översyn, gärna på våren när snön smält: titta från marken efter synliga skador, missfärgningar och tecken på att vatten läcker in, och kontakta leverantören om något ser fel ut2. En översiktlig kontroll från marken räcker oftast, och den som ändå går upp ska tänka på att panelerna är både strömförande och hala2.
Låt snön ligga, och låt isen gå. Varken borste, skyffel, varmt vatten eller saltlösning hör hemma på en solpanel. Vattnet kan frysa fast som is, saltet kan skada ramar och kontakter, och redskapen kan repa glaset. Snön glider av när solen kommer, vilket den gör i mars2.
Tänk på vintern vid dimensioneringen, men inte på det sätt säljaren menar. Ingen anläggningsstorlek täcker vinterbehovet, inte ens tak fulla med paneler, eftersom december ger en tiondel av juni oavsett antal1. Slutsatsen är att dimensionera efter sommarhalvårets förbrukning och låta vintern vara nätets och batteriets sak, vilket är hela resonemanget i dimensioneringsartikeln. En stor anläggning "för att få något på vintern" ger främst ett större sommaröverskott till lågt pris.
Sammanfattning
Solceller fungerar på vintern, och de fungerar tekniskt sett bättre i kyla, men låg sol, korta dagar och moln gör att november till januari står för omkring 5 procent av årsproduktionen i Mellansverige och 1 till 2 procent i Norrland1. Snön kostar därför lite, oftast någon procent av året, och den ska ligga kvar: att skotta kostar mer än elen är värd, kan skada paneler och kablar som säljaren inte ersätter, och innebär en fallrisk2. Det som faktiskt kräver uppmärksamhet är snörasskyddet över entréerna, som enligt Boverkets regler ska finnas där risken motiverar det och som solceller kan sätta ur spel om avståndet till panelerna är för litet5. Vinterelen är dyr men liten, batteriet laddas på vintern från nätet och inte från solen, och det enda arbete du har är att följa appen och växelriktarens larm från soffan.
Vill du gå vidare finns grunderna i artikeln om solpaneler, hela resonemanget om storlek i dimensioneringsartikeln och en verklig villas vintermånader i lönsamhetsartikeln från Vellinge. Och vill du veta vad vinterproduktionen betyder för just ditt hus och ditt tak är du välkommen att höra av dig för en personlig energirådgivning.
